Del. 2. Semesterbloggen - Va? Regnar det ute?

Vaknade för en stund sedan. Hade dräglat ner kudden under natten, som jag brukar göra när jag har drömt konstiga drömmar. Gick upp och drack lite juice och åt två knäckemackor, jag har verkligen svårt att svälja nu, min hals är usel på grund av dels förkylning och dels på grund av att vi sjöng allsång till Eldkvarn igår...

Jag har filat lite på min senaste låt under morgonen, som jag troligen inte kommer att lägga upp ändå. Den är elak och hon kommer förstå med en gång att den handlar om henne och våran vänskap kommer vara förstörd för all framtid. Och det vill jag ju inte...

För er som inte är insatta så har jag ett litet låtskrivarprojekt, mycket fånigt då texterna är usla. Dessutom kan jag inte kan spela instrument och absolut inte sjunga för fem öre...

Det här är ändå texten jag är mest nöjd med än så länge, Spår i Sanden heter den, den känns mera aktuell än någonsin tidigare:

Minns du våren tvåtusensju
hur hela världen log
Och allt jag önskat det var du
jag tänkte "jag är lycklig nu"
tills drömmen plötsligt dog

En illusion av barnsligt slag
att jag var någonting för dig
För ärligt talat vem är jag?
Vi jämförs ej på samma dag
Trots det jag ångrar mig

För allt jag borde gjort
och sånt jag inte vågat säga
Den som jag önskade att bli
men aldrig blev för dig

Jag vågade inte risken ta
att förlora vänskapen
Men allt som jag nu inte sa
blev resultatet särskilt bra?
Blir chansen min igen?

Till allt jag borde gjort
och sånt jag inte vågat säga
Den som jag önskade att bli
men aldrig blev för dig

I sanden lämnade du dina spår
jag följde dina steg
Det var en varm och härlig vår
men fick jag mer än hjärtesår
för att jag satt och teg?

Så plötsligt var du borta en dag
vi ses nog aldrig mer
Och sakna dig det kommer jag
du var min sol varenda dag
fast regnet öste ner

Allt jag borde gjort
och sånt jag inte vågade säga
Den som jag önskade att bli
men aldrig blev för dig